Måndag 25 Februari 2008

VÅREN ÄR NU HÄR?

Med våren kommer livet tillbaka. Livet återvänder. Solen återvänder. Flyttfåglarna återvänder. Färgerna återvänder. Vi människor upplever denna årstid som en av de mest behagliga och hoppingivande. När knoppar brister och sportlovet är över, så känns det som våren snart är här. Snödropparna tittar försiktigt fram.

Du kanske haft en prövosam höst, en tung vinter och en dålig start på det nya året.
Till dig vill jag rikta några rader om att Livet ska återvända.

Allt liv har stt ursprung i Gud. Det är Gud som hållt i målarpenseln när han detaljerat och färgrikt skapade mästerverket "Tellus". Grönskan i nordiska björkar. Den vackra blåa mörka färgen i våra svenska sjöar. De vitklädda Alperna som gnistrar i himmelskt vitt. Saharas ökenfärger och Medelhavets azurblå horisonter. Polernas ljus. Regnskogarnas prakt. Allt dett aoch lite till i vår Skapelse - har sitt ursprung i Honom.

Om några veckor firar vi PESACH. Påsk kallas det på svenska. Passover på engelska.
Påskens ursprung: Efter 400 år av tröstlöst slaveri har nu Israels folk hunsats,kuvats och prövats.
I samband med att den nästyngste sonen till Jakob (som även kallades Israel ) såldes av avundsjuka bröder till arabiska handelsmän i slavbranschen så kom han efter många års av prövningar och fängelsevistelser att stå inför dåtiden stora män. HAn kom inför Farao som stod inför ett gigantiskt problem.

Hans mardröm om nätterna kunde inte tolkas av de egna uttolkarna/trollkarlarna. Josef hade gåvan att uttyda. Farao beslöt att göra Joseph till Landets Inrikesminister. Efter många år kom bröderna till Egypten. Hela världen upplevde vid denna tid en hungersnöd. Torkan hade satt in. Skördarna slog fel. Men ryktet hade nått ända till de platser där hebreerna hade sina boplatser. Så kom då Josefs bröder till Egypten i hopp om att finna mat. De fann något mer i sin nöd - de fann sin broder, som de trodde var död. Till slut förenades hela släkten och självaste Farao tog emo dem. En period av tillväxt följde nu för det lilla folket hebreerna. När sedan en ny Farao kom till makten - såg han inte med blida ögon på detta folk. De hade blivit talrika. De hade vuxit till. De kanske skulle ta över landet,trodde han.

Då beslöts att göra dem till slavar. I flera generationer levde man alttså som slav. Farfar var slav. Farmor var slav. Alla släktingar var slavar. Ett helt folk som nu var slavar. De tillhör de många som byggde den vackra egyptiska kulturen.

Många ropade i sin nöd. Man ropade till en Gud som man hoppades skulle kunna befria dem.
Tänk att i alla tider har människor ropat till Gud... och Gud har alltid svarat på bön.

En dag kom den landsflyktige fd prins Moshe tillbaka. Med en stav lika lång som sig själv. Med en utstrålning och karisma likt ingen annan. En speciell atmosfär av förväntan och helighet var över honom. Han ville att Farao skulle förstå att nu var slaveritiden över. Maktkampen mellan Moshe och Farao varade en lång tid. Moshe hade en kraft från Gud att utföra mirakler som präglade hela nationen och skapade en turbulens i den egyptiska makteliten. Plågor kom över nationen pga Faraos ovilja att sätta folket fria.

Men det kom en sista natt för alla hebreiska slavar i Egypten. Alla hushåll slaktade ett felfritt offerlamm och strök omsorgsfull blodet på dörrtrösklarna till sina hus. Blodet skulle vara ett TECKEN på att Dödsängeln skulle gå förbi("passover"). Blodet skulle utgöra ett beskydd för alla i det hushållet. Den som inte hade det beskyddet låg risigt till. Alla förstfödda låg i riskzonen att dö om man inte hade lammets blod struket över sitt hem.

Ett ramaskri hördes över hela Egypten den natten. Kommandon löd från Farao:"Gå"!

Den natten friköptes ett folk. Den natten föddes en fri nation. Den natten börkjade deras resa mot det land som väntade dem. Gud själv gick med. I form av Eldsstod om natten och en Molnstod om dagen. Denna Gudsnärvaro ledde dem ända in i landet.

Sista natten i Jesu liv tillbringade Han med sina vänner. Undr tre år hade Han umgåtts med dem. Han hade predikat, drivit ut onda andar, helat de sjuka och undervisat över hela landet. Nu skulle de fira Påsk(=Pesach). Efter måltiden gick de en längre promenad upp mot Oljbergets sluttningar där de fann enn örtagård. Där brukade de stilla sig och bedja. Sedan vet vi alla vad som hände: Judas kom och sovande lärjunagr flydde för sina liv när soldaterna arresterade Kungasonen. Efter en regelrättsvidrig rättegång och grym romersk bestraffning bestämdes det att Han skulle bära Korset.

Genom Jerusalems gator går Kungasonen fram. Han släpar sig fram. Dömande och skränande och gråtande folkmassor kantar denna Smärtornas Väg upp till Kullen. I Jesu fotspår låg blodsdropparna.

Kalla grova spikar drivs genom handlovarna. Och så två till ,minst, ränns genom fötterna. Så reses det förhatliga och anstötliga korset. Där Han nu hänger mellan Himmel och Jord så är det en sargad,beprövad,kraftigt misshandlad Jeshua (=Jesus) som kämpar efter livet och kippar efter andan. Flankerad av två grova brottslingar. Hånad av religiösa ledare. Bespottad av statsmaktens representanater - de romerska soldaterna. Vulgärt ligger de vid foten av Hans kors och spelar tärning om Hans mantel.

Där hänger Han som bar alla dina och mina smärtor. Där blir han MAGNETEN som tar på sig alla dina och mina bördor, sjukdomar, prövningar.

I Schweitz för många århundraden sedan när landets lilla armé var omringade av samtliga omkringliggande nationers arméer som hotfullt ville inta landet - så såg allt hopplöst ut. Tills en av de schweitziska hjältarna med ett högt rop sprang mot fienden och försökte fånga så många av fiendenssvärd och hillebardar som möjligt. Ropet ljöd:"För Schweitz och för friheten!" Han sjönk ned och skapade en öppning i fiendens led och på så vis rädda nationen och skapa förutsättningar för seger.

Dett är det som Jesus gör: Han skapar en öppning för oss tillbaka till Gud Fadern. genom sin död så öppnas en ny väg. En väg som gör det möjligt för alla som vill att kunna komma i kontakt med Gud och bli Hans barn.